| Begrepp | Vad händer? | Typisk risk |
|---|---|---|
| Inflation | Den allmänna prisnivån stiger. | Pengar tappar köpkraft och räntor kan behöva höjas. |
| Deflation | Den allmänna prisnivån faller. | Efterfrågan kan skjutas upp och skulder blir tyngre realt. |
| Disinflation | Inflationen sjunker men är fortfarande positiv. | Kan misstolkas som deflation trots att priserna ännu stiger. |
| Stagflation | Inflationen är hög samtidigt som ekonomin växer svagt eller krymper. | Hushåll pressas av högre priser samtidigt som jobb, löner eller efterfrågan försvagas. |
Varför jämförelsen spelar roll
Centralbanker försöker ofta undvika både för hög inflation och ihållande deflation. I Sverige är inflationsmålet centralt för Riksbankens penningpolitik, och målet uttrycks i CPIF snarare än vanlig KPI.
Inflation äter köpkraft
När priser stiger snabbare än inkomster faller hushållens reala köpkraft.
Deflation höjer real skuld
Om priser och inkomster faller medan skulden är nominellt oförändrad blir lånet tyngre.
Hur bilderna skiljer sig
En inflationsgraf visar ofta årstakten i procent. Om linjen går från 8 till 2 procent betyder det lägre inflation, inte att priserna faller. Deflation syns först när årstakten går under noll eller när prisindexet faktiskt sjunker.
- Prisindex: visar nivån på prisvarukorgen över tid.
- Inflationstakt: visar förändringen jämfört med samma period året före.
- Bidragsgraf: visar vilka grupper, till exempel energi eller tjänster, som driver förändringen.
Nordisk jämförelse
Eurostats HIKP-siffror för mars 2026 visar att Danmark låg lägst bland de nordiska länderna i jämförelsen, medan Island stack ut med högre inflation. Sverige låg på 1,5 procent.
| Land | HIKP mars 2026 | Tolkning |
|---|---|---|
| Danmark | 1 % | Låg inflation enligt HIKP. |
| Sverige | 1,5 % | Låg men positiv inflation i HIKP-jämförelsen. |
| Finland | 2,5 % | Positiv inflation inom euroområdets penningpolitik. |
| Norge | 3,6 % | Högre HIKP-nivå än Sverige i samma månad. |
| Island | 5 % | Högre inflation än övriga Norden. |