Kort förklarat
M1 visar de mest likvida pengarna i ekonomin: pengar som redan är nära konsumtion, betalning och transaktioner.
Vad ingår?
Riksbanken beskriver M1 som sedlar och mynt hos allmänheten plus avistainlåning, alltså pengar på konton som snabbt kan användas. I Sverige räknar SCB penningmängden på uppdrag av Riksbanken.
- Kontanter i cirkulation hos allmänheten.
- Pengar på löne-, transaktions- och sparkonton som kan tas ut direkt.
- Avistainlåning hos svenska monetära finansinstitut och Riksgälden.
Visualisering
M1 som transaktionsnära pengar
Illustration av hur kontanter och avistainlåning tillsammans bildar en smal bild av penningmängden.
Ekonomifakta-data: kontanter krymper, kontopengar dominerar
I Ekonomifaktas data över penningmängden syns en tydlig strukturförändring. Sedlar och mynt hos allmänheten låg på cirka 86 miljarder kronor 1998 och cirka 56 miljarder 2025. Avistainlåningen ökade samtidigt från cirka 589 till 4 063 miljarder kronor.
| År | Sedlar och mynt, mdkr | Avistainlåning, mdkr | M1, mdkr |
|---|---|---|---|
| 1998 | 86 | 589 | 675 |
| 2008 | 112 | 1 261 | 1 373 |
| 2020 | 63 | 3 883 | 3 946 |
| 2024 | 57 | 3 933 | 3 991 |
| 2025 | 56 | 4 063 | 4 118 |
Det är samma pedagogiska poäng som Ekonomifakta lyfter: penningmängden växer över tid, men sammansättningen förändras. I praktiken har M1 blivit en berättelse om bankinlåning snarare än fysiska kontanter.
Hur ska en M1-graf läsas?
En bild över M1 bör helst visa både nivå och förändringstakt. Nivån berättar hur mycket transaktionsnära pengar som finns, medan tillväxttakten visar om likviditeten accelererar eller bromsar.
- Stigande M1 kan tyda på mer likviditet, mer kontopengar eller att sparande flyttas till mer tillgängliga konton.
- Fallande M1-tillväxt kan signalera stramare kredit, högre sparräntor eller svagare efterfrågan.
- En nivåförändring är inte samma sak som inflation; pengarnas omloppshastighet och efterfrågan spelar också roll.
Trendkoppling till deflation
M1 är intressant i deflationsanalys eftersom det ligger nära hushållens och företagens kortsiktiga betalningsförmåga. Om M1 bromsar samtidigt som kreditgivning, konsumtion och priser försvagas kan det förstärka bilden av deflationstryck.
Om M1 däremot stiger för att hushåll flyttar pengar från bundna former till lönekonton behöver det inte betyda att efterfrågan ökar. Därför bör M1 läsas tillsammans med räntor, utlåning, arbetsmarknad och inflation.
Nordisk jämförelse
M1-idén är likartad i Norden, men länderna har olika valutor och institutioner. Jämförelser fungerar bäst när man analyserar riktning, förändringstakt och penningpolitisk miljö snarare än absoluta nivåer.
| Land | Hur M1 bör tolkas | Jämförelsepunkt |
|---|---|---|
| Sverige | M1 omfattar sedlar och mynt hos allmänheten samt avistainlåning i svenska MFI och Riksgälden. | Egen valuta och Riksbanken som centralbank. |
| Danmark | Liknande likviditetslogik, men dansk penningpolitik styrs av fast växelkurs mot euron. | Räntekanalen fungerar annorlunda än i Sverige. |
| Finland | Ingår i euroområdets statistik och penningpolitik. | ECB:s ränta gäller i stället för en nationell styrränta. |
| Norge | Egen valuta och egen centralbank, men oljeintäkter och valuta kan påverka likviditeten. | Jämför trender, inte nivåer rakt av. |