Riksbanken har inflationsmål, inte penningmängdsmål
Sverige har inget mål för exakt hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin. Riksbanken beskriver i stället inflationsmålet på 2 procent som ankaret för penningpolitiken. Penningmängden är därför ett viktigt analysmått, men inte den variabel Riksbanken försöker styra mekaniskt.
Från styrränta till hushåll
När styrräntan ändras påverkas bankernas finansieringskostnader, bolåneräntor, företagslån och sparräntor. Det kan i sin tur påverka konsumtion, investeringar och prisutveckling.
| Kanal | Hur den påverkar ekonomin |
|---|---|
| Styrränta | Påverkar korta marknadsräntor, bolån, företagslån och sparräntor. |
| Kreditvillkor | Banker kan bli mer eller mindre villiga att låna ut beroende på risk, kapital och finansieringskostnad. |
| Förväntningar | Hushåll och företag ändrar planer när de tror att inflation, räntor eller inkomster ska förändras. |
| Växelkurs | Kronans värde påverkar importpriser och därmed delar av inflationen. |
Bankernas roll
Mycket av penningmängden skapas genom kreditgivning i banksystemet. När nya lån beviljas skapas insättningar; när lån amorteras minskar motsvarande fordringar. Därför är utlåning till hushåll och företag central när man tolkar M1, M2 och M3.
Riksbanken kan påverka priset på pengar genom styrräntan, men bankernas utlåning påverkas också av kreditrisk, bostadsmarknad, kapitalregler, inkomster och låntagarnas efterfrågan.
Trenden 2024: från stramare till mindre stram politik
Under 2024 föll inflationen tillbaka mot målet. Riksbanken beskriver året som ett läge där CPIF-inflationen i genomsnitt var 1,9 procent och den penningpolitiska åtstramningen kunde minskas. Styrräntan sänktes från 4 till 2,5 procent under året.
För penningmängden betyder det att man bör titta på hela kedjan: lägre inflation, lägre räntor, hushållens realinkomster, bankernas kreditgivning och företagens investeringsvilja.
Vad penningmängdsdata visar efter ränteuppgången
Ekonomifakta-datan visar ett tydligt skifte i inlåningens sammansättning efter perioden med högre räntor. Avistainlåning föll från 2021 till 2023, medan bunden inlåning ökade kraftigt. Det passar med en miljö där hushåll och företag får större anledning att flytta pengar till konton med bättre ränta eller villkor.
| År | Avistainlåning, mdkr | Bunden inlåning, mdkr |
|---|---|---|
| 2021 | 4 361 | 316 |
| 2022 | 4 260 | 518 |
| 2023 | 3 905 | 855 |
| 2024 | 3 933 | 884 |
| 2025 | 4 063 | 898 |
Därför bör man vara försiktig med enkla slutsatser från M1 ensam. En nedgång i avistainlåning kan delvis vara ett portföljskifte inom bankinlåning, inte bara en minskning av ekonomins totala likviditet.
Nordisk jämförelse
Sverige och Norge har egna inflationsmål och rörliga valutor. Danmark har fast växelkurs mot euron, medan Finland är med i euroområdet. Det gör att räntor och penningmängd påverkas av olika institutionella ramar även när inflationen ser liknande ut.
- Sverige: Riksbanken styr styrräntan mot CPIF-målet.
- Norge: Norges Bank har egen ränta och valuta, med energisektorn som viktig bakgrundsfaktor.
- Danmark: penningpolitiken domineras av att hålla kronan stabil mot euron.
- Finland: påverkas av ECB:s penningpolitik och euroområdets gemensamma ränta.